måndag 17 december 2012

"Då får jag bära påsen så här"

Ebbe och jag befinner oss på kolmården. Vi tittar på elefanter, tigrar, apor och elefanter. Det är varmt och soligt.  Vi har roligt.  Hela familjen är tillsammans.

Eller vänta nu.
 Nej. Vi befinner oss i ett operationsrum. Ebbe ligger på en varm brits och väntar på att sövas. Runt oss finns narkossköterskor, narkosläkare, operationssköterskor, operationsundersköterskor och x antal till. Ovanför våra huvuden finns stora lampor. Det är dags för operation igen. Ebbe tar det med ro. Fantasin och drömmar hjälper honom bra. Ebbe är imponerande trygg i miljön. Han tar allt med ro. Han charmar all personal. Alla leer mot honom. När han sövs pratar vi om elefanterna.

Min fasa börjar när han sövs. Så länge jag pratar med Ebbe går det bra. Nu är det bara väntan. Vi fick ett snabbt samtal med kirurgen på morgon. Det är oklart och lite av ett mysterium hur cancercellerna hamnat på blåsan. Dagen kommer utvisa om och hur mycket det hittar. Ute snöar det. Bilar köar på E4an. Männsikor som stressar till jobbet. Vi stressar inte. Vi försöker bedriva tiden. Funderar över livet viktigheter och oviktigheter med en klump i magen. Pratar om elektronik (fredrik) och analyserar vårdpersolen (mest jag). Omvårdnad ligger mig varm och hjärtat. Vi har inte träffat någon som elak eller otrevlig. Jag facinseras ändå ibland äver bristen på den lilla extra omvårdnaden. Hur krånligt något enkelt kan vara. Vad som gör att vi känner oss trygga och vad som gör att vi inte känner oss trygga... (jag undrar vad jag hade tyckt om mig själv som sjuksköterska :))

Jag har läst en del bloggar av andra cancerdrabbade föräldrar på senaste tiden. Jag finner det fascinerade att tankar, känslor och upplevser blir så lika. Att ilska, förtvilan, tufft,  rädsla, glädjen, vanmakten och kärleken blandas i en oändlig snurrande karusel. En karusell där ibland den ena, i bland den andra känslan tar över hand. 

Nu ska jag dra med mig Fredrik till lekterapin och kolla på kändistomtar. Det gäller att fördriva tiden..... tills vi får pussa på Ebbe igen...
Då kommer han ha slang i ryggen (ryggmärgsbedövning), sondslangen, dosan (ger medicin och dropp i) samt en kateter. Ebbes kommentar kring det hela var. "då får jag  bära påsen" och visar hur han var kateter påsen föra gången.  Det är en bra inställning.  " Då får vi(fredrik och jag) bära och trasla med slangar ett tag". Det kan vi ju, det har vi gjort förut. Det har vi gjort förut.....De

Håll tummar för någon snygg kändis tomte nu! 





1 kommentar:

  1. Fanns det någon snygging??
    Vi fortsätter att hålla tummarna - ses på söndag, då får vi mysa riktigt ordentligt !
    Kram

    SvaraRadera