Sommar minnen och planering

Tankar. Tankar som snurrar.
Det är sommar. Ett år sedan förra sommaren. Sommaren då Ebbe allt mer började klaga på ont i magen. Ville bli buren. Klagade på mer ont i magen. Hade svårt att sova. skrek en del. Tecknen var många. Bortförklaringen enkel. Utveckling. Egen vilja (vill inte använda trots). En granne berättade att deras farmors om uppfostrat 11 barn. Gång på gång sagt "han har ju ont i magen, ni  måste säga till dem ". De bortförklarade enkelt med. "Johanna är ju sjuksköterksa, hon vet". Det fanns tillfällen förra sommaren då jag tänkte. Detta kan inte bara normalt. Vi behöver hjälp. Med hjälp var det barnpsykolog. Det var helt ologiskt att jag skulle drabbas av sjukt barn. Drabbas av cancer. Den där hårda grejen jag kände i  magen måste har varit inbillning.
Så var det inte. Det blev vi varse.
Grämer jag mig?
Nej. Jag tänker på det, undrar vad som hänt om vi åkt tidigare. Nu spelar det ingen roll. Bortförklaringar hör troligen till människan. Om man inte är hypokondriker. Det vill jag inte bli och har aldrig varit. 

Ebbe mår nu jätte bra. Han har kvar mycket av sitt humör och trots. Glad eller ARG. Får sin vilja fram genom att skrika. Gissar att det är något vi måste jobba med. Genom att vara sjuk har har fått lite för mycket som han vill. Båda av oss föräldrar och storebror. 

Vi var på gröna lund i dag. Lyckad dag. Jag är övertygad om att jag inte hade uppskattat att åka tuff tuff tåget 15 gånger på raken med Ebbe förra sommaren. Utan cancer erfarenheten.  Utan att leva med OM... Nu var det roligt. Jag kunde dela Ebbes rena glädje. Glad att kunna åka med honom...

Jag har fortsatta problem med planering. Jag får sms, Facebook meddelade och hintar om att sommaren borde planeras. Hösten jobb måste planeras.
Jag tittar och läser. Jag tänker jag vill! Ska bara kolla upp lite först.
Sen tar det stopp. Jag glömmer svara. Jag skäms!  Vill inte vara sådan. Frågar mig om  jag verkligen glömmer eller om det är en undermedveten tanke. Att inte orkar planera. Att planera innebär att planer kan spricka. OM....  Att planera innebär att låsa sig....att inte ta dagen som den kommer.
Jag vill inget hellre än att ses och inser att det kräver planering.  
Men det där med planering.... läskigt..... jobbigt...  och lite skönt när det väl blir av...
Jag vill ju ses!!!