Väntan.....

Den 7 november är en speciell dag. Det är min älskade Algots födelsedag. Algot blir 5 år. Vår lilla/stora uppfinnare, grubblande kämpe blir 5 år. En fantastiks storebror och son börjar bli riktigt stor. Jag är så tacksam för att ha Algot hos oss. Han entre till världen var allt annat än enkel och sjävlklar. För Algots blev det BIVA (barnintensiven)  och resperator i 10 dagar. Vi var på sjukhus sammanlagt 1 månad. Det första dygnet var det högts oklart om han skulla klara sig. Det är ett märkligt öde min familj har. Två barn. Två barn med allvarliga sjukdomar.

Jag hade innan Algot föddes en sorts känsla av jag inte skulle få en normal förlossning. Jag hade mycket svårt att föreställa mig den nyfödda "bebisen" på min mage (som normalt). Jag fick rätt. När jag tänker/känner tillbaka har jag på nått sätt haft en känsla av att jag ska få uppelva hur det är att ha ett barn med cancer. Jag blev ju inte helt förvånad när vi fick diagnosen. Jag finner detta märkligt och lite skrämmande......
Jag ska klargöra att det inte är  någon utalad tanke utan mer en känsla...
Det är skönnt att jag inte har nån känsla av att jag ska behöva gå igenom att få ett "ängla barn".

Tillbaka till början av detta inlägg.  Den 7 november är en mycket speciell dag. Den 8 november kommer också bli en mycket speciell dag. Det är dagen då Ebbe ska ta bort sin klump. Ebbes ide till att ta bort klumpen är att ta en sked i halsen och ned i magen... ;)

I fredags var vi på sjukhuset och träffade kirurgen , narkosen (för att prata smärtlindring och narkos) och avdelningen vi ska bo på när klumpen tas bort.  Kirurgen pratade om att operationen kommer ta mellan 1-11 h, typ. Den största risken är att tumören, vid krympning har växt fast i någon vävnad. En annan risk är att tumören växer kring en av urinledarna som då måste klippas av för att sedan sys i hopp. Kirugen känns mycket trygg och lugn. Operation kommer ske utan tidspress. Det känns mycket tryggt.

Ebbe har full koll på läget. På kvällen berättar han "B..........." ska ta bort min knöl". (säger rätt namn, han har lyckasts snappa upp kirurgens namn någonstans, den lille smartingen)

Avdelningen vi kommer vara på kring operation såg mycket trevlig ut. Det tråkiga är att vi kommer få dela rum. Jag tycker det kommer bli jobbigt att störra andra då Ebbe vaknar på natten. Fredrik tycket det kommer bli jobbigt att bli störd av andra på natten. Vi har lite olika perspektiv min man och jag ;):

Operationen hade kunna blir tidigare. Kirurgen ska dock ha höstlov tillsamman med en massa  annan personal. Inga planerade operationer får ske nästa vecka. Det kommer därav blir mycket viktigt att operation sker den 8 november. Doktorerna vill göra operatioen med ett "cytostatika paraply".  De följande 2 veckorna kommer därav bli en lång väntan.  De följade två veckorna kommer bli lite av en isolerinsperiod. Det gäller att hålla Ebbe så frisk som möjligt. Mitt i värsta förkylningstider. Dessutom går det vattenkoppor på förskolan. Vi funderar om Algot ska få stanna hemma för att  minska infektionrisken... Fast och andra sidan är förskolan väldigt viktigt för Algot.

Ebbe är nu nästan som vanligt. Han stojar leker, skriker och visar massa vilja. Han är glad, charmig och mysig. Pratar en massa hela tiden. Han kräver stimulans. Saknar sin Algot då han inte är där. "När kommer min kära Algot" frågade han i dag då Algot var på walking whit dinosures".

I  morgon är det dags för Algots 5 års kalas. Det kommer bli ett minikalas. Det passar troligen Algot bättre. Det passar oss perfekt just nu. Vi orkar inte så mycket mer.....