onsdag 6 mars 2013

Lycklig i stillheten.

Tre veckor går fort. På fredag är dags för nya kur med starka medicinerna. De är en "mildare" kur. Tidigare har han inte mått riktigt lika dåligt av den. Hoppas det stämmer denna gång med. Visserligen har han behövts blod, blivit trött, fått feber mm. På något underlig sätt har det ändå varit ok. Gränsen för ok är inte den samma som för, ska jag tillägg.  Denna vecka har Ebbe varit pigg. Super pigg. Super glad. För att inte göra vardagen för lätt, drog store bror på sig en förkylning. Trött, feber och hosta. Fast helt ok.  Är den ena pigg blir den andra trött. Hyfsad tajming ändå. Det hade varit riktigt jobbigt att haft två trötta killa hemma.  Det är tacksam att både jag och Fredrik har möjlighet att vara hemma i sådana stunder . En av oss leka med pigg Ebbe. En av oss gosa med trött Algot.

Ebbe och gjorde ett besök på förskolan. Han var pigg och glad att leka med sina vänner.  Jag blir lycklig i hjärta av att pedagoger och föräldrar lyckas göra så att barnen mins Ebbe. Många hälsar. Några kommer fram och vill  leka.  En vill vakta saker. En ger Ebbe leksaker. Så himla söta. Det är en ära att få vara med i deras lek. Jag, Ebbe och två andra barn leker affär. Ebbe är lycklig. Jag är varm ända in i hjärtat.

Vårat liv har blivit så stilla sedan cancer beskedet. Ett mail fick mig att tänka. Det finns människor som alltid är på flykt och jakt. Människor som inte vågar, förmår stanna upp. De verkar troligen lyckliga, spännande och självsäkra. Jag harträffat många. Många av dessa mår innerst inne dåligt. Aldrig nöjda, ofta olyckliga. Just nu är jag ofta ledsen, orolig, arg och less. Jag mår sällan mer än ok. En stor skillnad i mitt stilla liv är de stunder av lycka. Jag kan verkligen känna lycka. Vara genuint lycklig för det jag faktisk har. I min stilla, kärleksfulla, kaotiska, arga, ledsna virvelvinds vardag med cancer.  Stillheten och nyckfullheten i cancern ger mig en oförmåga att planera. Samtigit tryter ofta orken att vara spontan. Följden blir att vi mest är hemma. En vilja finns. Fast det blir liksom inte av.

Förlåt och tack alla vänner som står ut med min ojämna nivå!






1 kommentar: