Ebbe vaknar i går kväll och arg. Riktigt förbanad. Han skriker rätt ut. Gör så där han brukar. Lägger huvudet bakåt och vrålar rätt ut av full kraft. Tårar sprutar. Vi hittar inget som tröstar. Efter en stund hittar jag orsaken till ilskan. Ebbe är arg på klumpen. Klart han inte kan tröstas så där direkt. Lilla kämpande skrutten är less och arg. Vill bara få bort klumpen. Jag och Fredrik lägger oss nära och pratar om hur vi ska få bort klumpen och hur bra han kämpar. Hur vi ska hjälpa honom att kämpa. Efter en stund blir Ebbe lugn och somnar om...... så mycket känslor det är i den lilla kroppen!
Vi har haft mysiga och dagar hemma Ebbe och jag. Ebbe blir piggare för varje dag. Han vill leka, busa och har börjat gå staplande steg. Ebbe pratar inte mycket men pekar och gör sig förstod ändå. Han har börjat äta men har svårt att hitta något han är sugen. Han pekar på kylskåpet, öppnar det och tittar runt. I går gjorde jag något som jag aldrig trott jag skulle göra. Jag lagade två luncher till Ebbe. Först ris (snabb som jag använde för första gången) som han sedan inte ville ha. Efter riset blev det pulver mos (inte likt mig). Ebbe åt iaf ett par tuggor av moset :). Det känns som det kommer bli en spännande mat höst... Idag fick Ebbe mig tex att gå till närbutiken och köpa en klubba då han ville ha det :)
Dagarna hemma går fort. Det är frukost följt av medicin och sondmat till Ebbe. Efter detta har jag haft äran att får promenera med fantastiska grannar som är föräldralediga. Underbara stunder. Ebbe är nöjd i vagnen. Vill ha några höstlöv. då och då. Utan dessa skulle jag troligen bir tokig. Jag behöver får prata och disskutera lite vanligt med vuxna människor. Jag lyckas t.o.m suga i mig känslan av jag i.a.f får njuta av hösten och härliga samtal. Sedan är det lunch, mer sond mat och vila. Ebbe vägrar sova om jag inte ligger brevid. Det blir därav vila för även mig. Efer vilan är det race för att hinna till förskkolan. En dag fick Algot hänga med dagiskompis hem. Kul för honom och lyxig för Ebbe och mig. Det är dock fantastiks att få hämta Algot. Så mysigt att gå och prata med båda grabbarna. Särskilt idag då Ebbe leker flygplan i vagnen och Algot glatt pladrande brevid :).
I morgon är det sjukhuset igen för mer cyto och svar på röntgen. Ebbe säger inte inte... min älskade kämpande skrutt! Det är mycket han ska gå igenom!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar