söndag 10 februari 2013

Utan krusiduller

En hemma vecka. Den har gått fort. Det har blivit en del hemma. Självklart inte så mycket som vi först kunde tro. Vi har varit förkylda hela familjen. Ebbe hostar och skriker snor tillräcklig många gånger för att... göra mig lätt irriterad (snällt utryckt). Förkylning hos en cancer sjuk innebär självkart extra prover. Prover som var skapliga med lite frågetecken. Inget läkarbesök. Sjuksköterskan tycker vi ska prata med en läkare. Läkaren ringer upp sent en em. Han undrar förvirrat om varför han ringer. Prover var väl ok?  När fick han senaste cytostatika? Kanske kolla om prover. Du kan ringa sjuksköterskan och göra upp en plan. Det är ett samtal som läkaren vill avsluta innan han börjar det.  Jag fattar att de har mycket att göra. Känslan blir inte bättre för det. Det har inte längre tid att vara trevlig. Det är ljuvligt då en sjuksköterska, barnsköterska läkare frågar och bryr sig om hela bilden.  Hur vi verkligen har det.

Efter svajiga prover hittade vi konstig hud på Ebbes mage. Oron drar igång. Det visade sig vara biverkan efter stålning. Det kommer försvinna. Vi ska smörja och lägga om. Det blev ett läkarbesök (kändes skönt att visa upp det). Hudirritationen vekar klia lite (ser ut om ett lätt brännsår). Då den sitter i blöjkanten går vi "all in" och provar att sluta med  blöja. I dag har det gått super. Heja Ebbe. Det mest förivrande är att han skriver "jag kissar" då han känner att han ska kissa. Nu sover han utan blöja (tur att det är F som ska sova där  natt).

Så summan av en vecka hemma blev tre vändor till sjukhus. Men vi fick i alla fall sova hemma.

Fredag den 15 startar vi nästa kur. Den blir över helgen. Vi hade tänkt ha med Algot. Då det visar sig vara besöksförbud för alla utom föräldrar tvingas vi ändra plan. Algot får till sin lycka och Ebbes sorg åka till mormor och morfar. Ebbe gillar verkligen sin Algot.

Mitt humör går upp och ned under en vecka hemma. Jag hinner tänka en del mellan alla "mamma" skrik. På  vårat liv som fått ett annat innehåll och troligen kommer ta en annan vändning efter denna resa. De runt om oss reser, handlar, planerar resor, åker skidor, äter middagar etc etc. Alla sådant som oss gör. Vi gör inte mycket av det nu. Vi är mest tillsammans. Utan några krusiduller. Det är lite bakning, en promenad i närområdet, lek, prat och bus.  Det kan bli en middag eller fika spontant. Jag är så glad att jag kan njuta av det. Att jag inte saknar det andra. Att jag kan vara här och nu. Utan krusiduller. Vara här och nu med mina härliga familj. Men mina trollungar som driver mig till mild galenhet med sina "MAMMA" skrik. Mitt i galenheten kan jag komma på mig själv med att le. Le åt att det är mina trollungar som just nu vill vara med mig och det är här. Just sådana de är....

2 kommentarer:

  1. Fint att du kan njuta av de där stunderna Johanna! Vi skickar styrkekramar! //Stina och Emil

    SvaraRadera
  2. Vi tänker på er! Många kramar från Saxemara

    SvaraRadera